0

Bitterljuvt men uppåt...

...så kan det vara en söndag. Det har varit en riktigt bra vecka. Därför var man tvungen att fastna vid ett par låtar som drog igång minnen. Minnen som är bitterljuva. Minnen som gör en glad, men samtidigt ledsen och ensam. En vacker dag så kommer man tänka tillbaks på dom stunderna minnena drog fram och känna endast glädje. Därför får dom åka ner i kartongen igen, och där får dom ligga tills den bitterljuva känslan har släppt sitt grepp. Man får minnas, men vissa saker behöver tid innan mörkret väl släpper och ljuset kommer fram. Jag behöver inte dom minnena just nu =)

Men som sagt, veckan har vart bra. Varit deprimerad ett tag nu. Det har varit helt förlamande stundtals. Inte vart så illa sen före våren 2014 då man la om livet. Men jag vet vad det beror på, och jag vet vad jag behöver göra för att komma ur det och komma framåt. Denna veckan har det funkat extra bra, och igår och idag så fick man höra 2 saker som gjorde att man andades ut lite, och som gjorde att man fick le. Den känslan kombinerat med det positiva man känt i veckan tar jag med mig framöver, för sett till de planer jag har så kommer det behövas =)

Så nu siktar jag in mig på veckan som kommer och de saker jag har inplanerade för den. Framåt var det ju, och framåt ska jag!

Tjoflöjt! =)